Som katt och hund

Nöje/Kultur
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:

Eller heter det möjligen som hund och katt.

Spelar egentligen ingen roll för innebörden blir ju den samma i alla fall.

En beskrivning av i första hand mänskliga individer som tycker olika i en eller flera frågor. Inte helt ovanligt inom politiken på såväl lokal- som riksnivå.

Som katt och hund.

Undrar just vad alla kloka katter och hundar skulle tycka om det? Om dom visste menar jag.

Att så gott som varje dag bli jämförda med politiker – i hela världen dessutom - som sjunkit långt under sin surt förvärvade kompetens och beter sig som hund och katt.

Så himla orättvist tycker jag för vi vet ju att katter och hundar kan bli bästa polare. I synnerhet om dom slipper att bli påverkade av representanter för den mänskliga rasen som tycker det är skitkul att trigga i gång sina hundar på katter.

Eller tvärtom beronde på rådande omsrändigheter, storlek och förutsättningar. Och här infinner sig nästa fundering.

Vad är det som gör att man gillar katter bättre än hundar eller tvärtom?

Svårt att säga men troligen har det med ens egen personlighet att göra. Själv är jag nog katt-typen om än med liten övervikt och det tror jag beror på att det är bra mycket bekvämare att ha katt.

Och vad är det då som gör att hundar, i synnerhet gigantiska sådana, dras till mig och mina likasinnade?

-Du är väl inte hundrädd, undrade min tilltänkta när vi svängde in på grusgången för presentation av mina blivande svärföräldrar.

-Näedu, menade undertecknad i ett försök att vara kaxig. Hur många har ni?

- Njae, det är bara två, far och son, log min fästemö så inställsamt vackert.

-Inga problem då, kaxade den blivande svärsonen på. Får man fråga vad det är för ras?

-Japp, det är två Riesenschnauzrar varav pappan som kommer från Finland, lystrar till namnet Adi X och är störst i norden! Väger drygt sextio kilo.

Jäsingen, det var ju nästan lika mycket som jag gjorde.

Adi X stod fastbunden vid stupröret när vi gick ur bilen. Men det var bara för en kort stund.

När han fick syn på mig vällde det stora hjärtan ur hans ögen och med ett språng riktat mot mig förlöste han, hur enkelt som helst, husets hängrännor och stuprör vilket i alla fall till en del saktade ner bestens framfart. Vid ett annat tillfälle forcerade han en veckdörr trots att jag viskande försökte att mörka min närvaro och en annan gång förvandlade han en barngrind till ett plockepinn.

Efter det var det vi och det var bara att acceptera, men jag kan garantera att det kostar på att han en 60-kilos hund i sitt knä. Med skägget fullt av slaktavfall från Ekmans i Bråten.

Och självklart blev det vi, jag och min blivande, som skulle stå för transporten när Adi X skulle till veterinären.

Jag kan härmed intyga att ett 6-volts fläktsystem i en Volvo PV av -57 års modell inte har en chans mot en stressad Riesenschnauzer.

Men om man nu skulle försöka att knyta ihop det här så fanns i familjen också en katt vid namn Gusten. Och när middagen serverades i två gigantiska rostfria bunkar så fick Adi X och hans son Zero vackert vänta tills katten petat i sig godbitarna och lämnade fältet fritt fram för sina polare.

Tänk er, två gigantiska hundar, som när som helst kunde ha tagit kissen av daga men i stället sitter och väntar på sin tur.

Som katt och hund på ett minst sagt udda sätt.

Så här jobbar KT och Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.