• idag
    1 apr
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    2 apr
    • Vind
      13 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    3 apr
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Dukat bord för det nya styret

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Christoffer Tuulik

Alla som har några kronor i portmonnän ställs inför valet att spara dessa kronor eller att använda dem. Flertalet kommer någon gång att spendera pengarna och därför kan sparande sägas vara uppskjuten konsumtion.

Detsamma gäller för kommuner och Karlskoga kommun har under ett flertal år prioriterat sparande framför att lägga pengarna på de nämnder som sköter kommunens verksamheter.

Karlskoga kommuns årsredovisning för 2018 var en punkt på dagordningen vid fullmäktiges aprilsammanträde och i den kan man läsa att det egna kapitalet under de senaste fyra åren ökat med 402 miljoner kronor eller 39 procent och det är naturligtvis jättebra. Men frågan är - med tanke på hur det ser ut inom vissa områden - om inte samlandet i ladorna varit väl nitiskt.

Det finns två finansiella mål och ett har med råge uppfyllts varje år under den här fyraårsperioden. Det är det första finansiella målet som lyder: "Förändringen av eget kapital ska vara positiv och utgöra minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Syftet med målet är att verksamheten varje år ska ge pengar över så att kommunen kan betala investeringar med egna pengar, minska låneskulden och trygga framtida pensionsåtaganden."

Det budgeterade tvåprocentiga överskottsmålet låg i fjol på 35,2 miljoner men resultatet blev nästan dubbelt så bra eller 69,1 miljoner. Anta att överskottsmålet legat runt 35 miljoner de senaste åren och jämför det med utfallet 77,4 miljoner 2015, 119,2 miljoner 2016 och 121,6 miljoner 2017 så ger det i runda slängar 250 miljoner kronor MER än det önskvärda tvåprocentiga målet. Och två procent ska ju räcka till att betala investeringar med egna pengar och trygga framtida pensionsåtaganden så det är helt i sin ordning att fråga sig varför inte mer pengar satsats på vård, omsorg och skola. Det är i första hand en fråga för den tidigare majoriteten S, V och L som, med valresultatet i åtanke, kan sägas ha dukat bordet för den nya majoriteten bestående av M, C, KD och L.

En tabell i årsredovisningen visar hur intäkter och kostnader påverkas av olika förändringar och av den går att utläsa att 50 heltidstjänster skulle öka kommunens kostnad med 25,4 miljoner men ingen kan förneka att det behövs fler händer i vården. Det bör dock påpekas att 34,6 miljoner av 2018 års överskott används för att eliminera socialnämndens underskott på 29,9 miljoner och gymnasienämndens underskott på 4,7 miljoner så det året naggades det budgeterade tvåprocentiga överskottet något i kanten.

Det andra finansiella målet har som huvudregel att investeringarna som mest ska uppgå till samma summa som avskrivningarna och eftersom det investerades 117,5 miljoner medan avskrivningarna uppgick till 67,8 miljoner sprack den målsättningen.

Men den finansiella beredskapen är, enligt årsredovisningen, tillfredsställande och som ytterligare ett exempel anges att likviditeten de senaste fyra åren ökat med 205 miljoner eller 188 procent.

Därför undrar jag om den nya majoriteten har skickat ett tackkort till dem som dukade bordet.

Helena Frisk

ledarskribent

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlskoga-Kurirens politiska linje.