Blomstertid med mycket att göra...

Nöje/Kultur
PUBLICERAD:
SONY DSC

Den blomstertid nu kommer, och den rymmer ju så otroligt mycket att det ibland är lite svårt att hänga med.

Man måste komma ihåg att swisha till alla insamlingar till presenter till olika fröknar, ledare och nån som går i pension. Det är också väldigt många matsäckar som måste förberedas, eftersom det är sommarutflykter, knytkalas och säsongsavslutningar överallt. Och nästan alla dessa aktiviteter kräver sin matsäck.

Vilket naturligtvis oftast är helt i sin ordning, om man nu inte bara hade varit den sämsta av alla mammor just på matsäck.

Jag har förstått att det finns de som förbereder matsäckar på ett helt fantastiskt sätt. Som till exempel gör pannkakor (de gör dem alltså på riktigt - de köper inte bara färdiga, frysta i paket på Kronhallen), som sen äts kalla av barnet tillsammans med tillbehör som sylt och grädde ur små praktiska burkar.

Andra barn äter hemmagjord pastasallad. Och nu menar jag verkligen hemmagjord, alltså, själva pastan är till och med hemmagjord! Liksom peston som pastan är marinerad i. Halvfabrikat existerar liksom inte.

Och själv är man SÅ stolt om man har lyckats få ner en Risifrutti i väskan, och om jag dessutom kommer ihåg att lägga ner en tesked så att barnet även kan äta risifruttin - ja, då kan jag i stunden känna att jag borde nomineras till diverse olika matsäckspris.

Tills verkligheten - det vill säga alla andras matsäckskonster - kommer ikapp.

Det är också väldigt många datum att komma ihåg. Alla ovan nämnda matsäcksaktiviteter har sina datum, och så tillkommer en hel del annat. Föräldramöten inför avslutningar, lovdagar på grund av mängder av röda dagar, avtackningar, sommarfester, ja, för att inte tala om allt som måste göras och skickas på jobbet innan alla går på semestrar och slår på autosvar på mejlen. Och så ska man ju helst också hinna göra såna där andra saker som förväntas av en, till exempel att städa, laga mat och måla de där väggarna som man hade tänkt göra redan i april, men så kom maj emellan, och sen juni. Och blotta tanken på att avsätta några dagar just nu till ett renoveringsprojekt känns ju galet avlägsen.

Men så tar man sig en promenad genom blomstertiden, och trots allt så förlåter man den genast, för att den är så oerhört ljuvlig. Lupinerna - jag ÄLSKAR lupiner! - och värmen som äntligen verkar komma.

Den där gröna färgen på träden som inte riktigt går att beskriva, för att den just nu är så intensiv och klar att den liksom är mer än bara grön.

Jag stannar upp på gångbron över Letälven och tittar ut över en av mina favoritvyer. Spegelblank älv, solen som glittrar, träden som ramar in all lust och fägring stor.

Jag har förstås inte tid att stå där egentligen, jag har swishbetalningar att utföra, matsäckar att packa, barnscheman att planera, mejl att skicka, men ändå bara står jag där en stund. Flera minuter, kanske blev det rentav en kvart.

Du nalkas ljuva sommar, och därför förlåter jag er, älskade maj och början på juni. Eftersom ni är just dom ni är.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.