• idag
    23 okt
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    24 okt
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    25 okt
    12°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    26 okt
    12°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    27 okt
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Ska inte behöva välja

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Roger Gleisner
”Mamma, när jag ser på dig och allt du kan göra, all frihet du har. Jag kan ju inte spara en krona på min lön.”

”Men lilla du, tror du att jag hade det så bra i din ålder?”

”Jag pratar inte om mig nu, jag pratar om mina arbetskamrater som arbetat i tjugo år och fortfarande inte är i närheten av det liv jag vill ha.”

Yngsta dottern tog studenten förra året, flyttade till Göteborg och började arbeta som undersköterska på Sahlgrenska. Hon älskar sitt jobb. Hon trivs jättebra med sina arbetskamrater. Hon vill plugga vidare till sjuksköterska och sedan gå vidare med specialistutbildning.

Jag kan inte komma ihåg något annat än att hon velat jobba inom vården.

Och plötsligt har hon en massa idéer om hur hon skulle kunna tjäna mer pengar för att unna sig ett liv som liknar det hon drömmer om.

Hon tror inte för ett ögonblick att hon kommer att trivas lika bra på något av dessa bättre betalda jobb. Hon upplever att hon måste välja mellan ett jobb hon älskar och det liv hon vill ha.

Och jag blir alldeles kall: om yngsta dottern kan tänka så, hur många fler tänker likadant?

Coronapandemin har med all önskvärd tydlighet visat att samhället inte klarar en kris utan vårdpersonalen.

Problemet är att vi ju knappt klarar vardagen heller.

I åratal har det varit svårt att både rekrytera och behålla vårdpersonal inom den offentliga sektorn. Det är absolut ingen nyhet, men så vitt jag har märkt har inga genomgripande åtgärder vidtagits för att göra kommuner och regioner till mer attraktiva arbetsgivare.

Och nu i coronatider läggs det ut bilder på facebook där vårdpersonalen hyllas som hjältar och supermänniskor. Det är ju snällt att vi visar vår uppskattning, men det blir ändå missriktat i mina ögon. För de är inga hjältar.

De är människor som valt ett livsviktigt yrke. De är människor som gör en heroisk arbetsinsats. Men det är inte samma sak.

För precis som du och jag är vårdanställda människor med ett privatliv. Ett liv med fruar, pojkvänner och barn, med släkt och vänner, med drömmar som ska förverkligas, med räkningar och hyror att betala och fritidsintressen som ska hinnas med.

Jag tror att det är hög tid att sluta ge vårdpersonal hjältestatus. Att en gång för alla sluta se vårdyrken som ett ”kall” som gör att omvärlden verkar kunna ställa vilka krav som helst. Är man en hjälte eller Florence Nightingale så sätts ju på något sätt normala regler ur spel. De ska gå med på vad som helst, acceptera allt. Och så fungerar det ju inte.

Vi måste sluta applådera och se till att alla som arbetar inom vården får vettiga arbetsförhållanden och en rimlig lön.

Att de får ett liv som gör att de utan minsta tvekan kan följa sin önskan om att rädda andras.

Catarina Lindström

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlskoga Tidnings politiska linje.