• idag
    30 sep
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    1 okt
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    2 okt
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    3 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

EU-ledare överens om återhämtningsfond

Ekonomi | Coronaviruset
PUBLICERAD:
EU-flaggor utanför EU-kommissionen i Bryssel. Arkivbild.
Foto: Yves Logghe/AP/TT
En ny stor stödfond i EU ska hjälpa länder som drabbats hårt av coronakrisen.
Medlemsländerna är överens om behovet, samtidigt som regeringen vill förhindra att fonden blir dyr för Sverige.

Efter fyra timmars webbtoppmöte på fredagen inleder EU:s permanente rådsordförande Charles Michel sin presskonferens med att tacka alla vårdanställda och sända en tanke till alla som är sjuka och drabbade.

– Vi är alla tillsammans i det här. Vi är alla överens om att hälsa och säkerhet för våra invånare kommer först, säger Michel och lovar att EU-länderna ska samarbeta när det nu börjar bli dags att lyfta de olika restriktioner som införts mot smittospridningen.

Han bekräftar samtidigt att ledarna enats om behovet av en ny fond för att möta krisens ekonomiska effekter.

– Vi är överens om att arbeta för en återhämtningsfond. Den ska vara av tillräcklig storlek, säger Charles Michel.

"Skapa återhämtning"

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterar sedan en del av de förslag som hon snart väntas lägga fram formellt.

– Svaret vi ger måste reparera skadorna, skapa en återhämtning, bygga motståndskraft och samtidigt leda våra ekonomier till en grön och digital övergång på ett rättvist sätt, säger von der Leyen.

– Nästa långtidsbudget måste anpassas till de nya omständigheterna. Tack vare garantier från medlemsstaterna kommer kommissionen kunna samla in pengar som sedan kan kanaliseras till EU-länderna via EU-budgeten, säger kommissionsordföranden.

Taket på hur mycket EU ska kunna samla in väntas landa kring motsvarande 2 procent av EU:s samlade BNP, mot 1,2 procent i tidigare förslag.

Tanken är att EU-kommissionen ska kunna ta upp billigare lån till fonden än vad skuldsatta EU-länder kan göra själva. Det ska ske genom att alla medlemsstater ställer ut lånegarantier i EU-budgeten.

Någon exakt tidtabell för när de nya förslagen kommer vill inte von der Leyen ge. Senast den 6 maj ska de dock vara klara.

Sverige vill ha villkor

Statsminister Stefan Löfven (S) räknade på förhand med klartecken för fonden.

– Självklart kan en fond vara nödvändig för de mest utsatta, sade Löfven i EU-nämnden på torsdagseftermiddagen.

Den svenska regeringens krav är dock att det sätts upp tydliga begränsningar och villkor.

Löfven betonade att fondens storlek ska hållas tillbaka. Till exempel har Spanien föreslagit att den ska omfatta 1 500 miljarder euro.

Löfven underströk även att fonden måste vara temporär och de stöd som ges från den ska vara lån, inte bidrag.

Statsministern vill även ha ett tak för hur mycket stöd ett EU-land kan få och tydliga gränser för vilka ekonomiska risker Sverige tar.

– Det ska stå helt klart hur stor belastningen blir för respektive medlemsstat, sade Löfven.

På samma linje är Nederländerna, Österrike och Danmark.

Nej till obligationer

Att rika EU-länder ska riskera att få betala fattigare länders obetalda skulder är mycket kontroversiellt. Det har dock inte hänt att ett medlemsland har ställt in sina betalningar. Men till exempel Italien har en statsskuld på över hundra procent av landets BNP.

Italien har föreslagit att EU ska ge ut gemensamma coronaobligationer. Det säger Tyskland nej till.

– Det skulle kräva en väldigt svår process, ta tid och skulle inte hjälpa någon i det här läget, eftersom vi behöver snabba verktyg för att hantera krisen, sade förbundskansler Angela Merkel till den tyska förbundsdagen inför toppmötet.

Löfven är helt emot sådana obligationer.

– Att länder fullt ut ska garantera varandras skulder är inte i linje med EU-fördraget, sade han.

Lånegarantier i EU-budgeten anses däremot innebära en mindre risk än gemensamma obligationer och är därmed lättare att acceptera.

Solidaritet i EU?

Återhämtningsfonden innebär att EU står inför en ny debatt om solidariteten mellan rika medlemsstater i norr och svårt skuldsatta medlemsstater i söder.

Den debatten fanns också när EU-ledarna misslyckades med att bli överens om EU:s långtidsbudgetför 2021-2027 i vintras. Sverige vill hålla nere EU:s utgifter och den linjen gäller, enligt Löfven, även i de fortsatta förhandlingarna.

Solidaritetsdebatten blev än mer uppslitande när EU:s finansministrar i början på april skulle enas om ett nödpaket på 540 miljarder euro mot coronakrisen. Men det lyckades till slut.

– Solidariteten finns där, sade Löfven.

Han menar att det går kombinera solidaritet med att hantera finanserna ansvarsfullt.

Från Tyskland aviserar Angela Merkel att man nu kan tänka sig att tillfälligt betala mer.

– I solidaritetens anda behöver vi vara redo för ett annorlunda, betydligt högre, bidrag till EU-budgeten – under en begränsad tid, sade Merkel till förbundsdagen enligt nyhetsbyrån Reuters.

En EU-överenskommelse om fonden väntas tidigast i juni.

Peter Wallberg/TT

Wiktor Nummelin/TT

Statsminister Stefan Löfven (S) under regeringens pressträff i onsdags. Arkivfoto.
Foto: Anders Wiklund/TT
Fakta: EU-toppmöte på distans

Fakta: EU-toppmöte på distans

EU:s stats- och regeringschefer höll på torsdagen sitt fjärde videotoppmöte på distans om coronakrisen. Mötet inleddes klockan 15 och avslutades efter drygt fyra timmar.

Inledningsvis gavs klartecken till de åtgärder som medlemsländernas finansministrar enades om den 9 april om olika stödåtgärder från EU-kommissionen, investeringsbanken EIB och euroländernas stödfond ESM. Förhoppningen är att alla de stöden ska vara igång senast från den 1 juni.

Ledarna gav dessutom sina synpunkter på den återhämtningsfond och de förändringar inom EU:s långtidsbudget som EU-kommissionen väntas lägga fram tidigast nästa vecka.

Så här jobbar KT-kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.