• idag
    3 juni
    19°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    4 juni
    19°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    5 juni
    16°
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    6 juni
    14°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      3.0 mm
  • söndag
    7 juni
    15°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Beredskapen måste bli bättre

Insändare
PUBLICERAD:
Insändarskribenter efterlyser bättre beredskap för pandemier.
Foto: Paul Chiasson
Ingen har undgått att vi nu genomlider den värsta krisen i Sverige sedan beredskapsåren på 40-talet. Coronapandemin har drabbat oss hårt. Hårt kämpande personal inom vården ger allt och lite till för att lindra de värsta plågorna och att försöka hålla sina patienter vid liv.

Världen har dock en bit kvar till den förra pandemin, Hongkong-influensan 1968, som skördade mellan 2-4 miljoner dödsoffer eller till spanska sjukan 1918 som enligt vissa uppgifter kan ha skördat upp till 100 miljoner liv.

Hongkong-influensan orsakades av ett helt nytt virus A (H3N2) vilket innebar, att det inte fanns någon immunitet mot detta virus. 10 år tidigare hade ASIATEN plågat mänskligheten med virus A (H2N2). Genom skillnader mellan de båda virus-sorterna fanns det ingen kvarstående immunitet.

Vid pandemin 1968 stängde ingalunda samhället ner på det sätt som man gjort idag och det kan vara just detta som gör att sjukdoms- och dödstal ännu skiljer sig så mycket åt. Sjukdomen drabbade ca 300 000 svenskar och de samhälleliga konsekvenserna var förvånansvärt ringa. Några konsekvenser var att det blev svårare att per telefon komma fram till SOS och svårt att få tid hos läkare eller sjuksköterskor. Sjukvården fick skjuta upp en del operationer och det infördes besöksförbud på sjukhusen. Dåvarande S-regering fick kritik för att man hade dålig beredskap för att klara av ca 300 000 sjukdomsfall under ca 4 månader. Det fanns dock inga uppgifter om att sjukhussängar tog slut, att intensivvårdsplatserna tog slut, att man sorterade bort äldre patienter, att materiel och mediciner tog slut, att skyddsutrustning saknades eller att äldreboenden drabbades hårdare än andra institutioner.

Med aldrig så känsloladdade TV-tal försöker nuvarande S-regering undandra sig kritik för att man inte klarat detta för 20-25 000 sjukdomsfall under ungefär samma tidsspann. Dagens situation kan inte ses på annat sätt än att man inte haft erforderlig beredskap för att möta en svår pandemi. I samtliga ovan uppräknade exempel där man klarade av situationen 1969 har nuvarande regering misslyckats med allt 2020. Om vi tittar på hur hälso- och sjukvården i Örebro län organiserat samt byggt upp sin beredskap så har verksamheterna väldigt olika förutsättningar. Regionens ansvar att erbjuda vårdplatser vid intensivvårdsavdelningar, akutsjukvården, speciella covidavdelningar med närliggande vård inom området medicin och geriatrik konstateras relativt god tillgång till personal och skyddsutrustning. Tittar vi närmre på hur vårdcentralernas och kommunernas verksamheter bedrivs så uppdagas det en lite annorlunda bild och det ser väldigt olika ut vad gäller tillgång till skyddsutrustning och hygienrutiner.

Tillgången av vårdpersonal med långvarig erfarenhet och kompetens till att vårda svårt sjuka människor skiljer sig åt mellan kommunerna och regionens hälso-och sjukvård. Vi vill förtydliga att vi inte på något vis förringar den personal som inte har samma erfarenhet och som faktiskt gör ett hästjobb ute i kommunerna, de förtjänar allas högsta respekt och vördnad för sina insatser. Om vi dränerar vårdcentraler och kommuner på erfaren vårdpersonal, kan det uppstå risker då det inte finns de resurser och den servicen som vi faktiskt bör förvänta oss i välfärdslandet Sverige. Det finns alltså all anledning att i en efterdebatt ställa dessa frågor till ansvariga. Under pågående kris har vi Sverigedemokrater i regionen tagit beslutet att stödja ansvarigas arbete under krisen och inte driva oppositionsfrågor som kan störa detta arbete. Däremot förbehåller vi oss rätten att ifrågasätta sådant som vi anser att man kan ha misslyckats med och som måste fungera mycket bättre redan när nästa sjukdomsvåg slår till. Beredskapen i länet är i behov av en modernare förstärkning med allt från logistik till att utforma riktlinjer och arbetssätt som gör att vi står bättre rustade inför framtiden.

Bo Ammer (SD), regionfullmäktigeledamot, Region Örebro län

Patrik Nyström (SD), oppositionsråd, Region Örebro län

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.