• idag
    4 juli
    13°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      2.5 mm
  • söndag
    5 juli
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      3.2 mm
  • måndag
    6 juli
    18°
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    7 juli
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    8 juli
    18°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Som vanligt men ändå inte...

Nöje/Kultur
PUBLICERAD:

Det var väl ändå för väl att vi fick sommaren.

För hur det nu än är med allt så har vi ändå solen. Värmen. Sommarlovsglada barn och mjukglass.

Ja, det är trots allt mycket vi har. Det råder ingen krigssituation så vi har tillgång till lika mycket mat som alltid. Ingen kafferansonering, och dessutom wifi, smartphones med FaceTime och en tillvaro som på många sätt snurrar på som vanligt för oss som tacksamt nog ännu inte blivit sjuka eller tvingats uppleva svåra förluster i vår närhet.

Som vanligt. Men ändå inte alls som vanligt.

Jag tror att jag pratar med nästan varje kund i butiken om corona. Antingen helt kort, mest konstaterande att “ja det är märkliga tider nu”. Eller så blir det längre samtal, ibland nästan filosofiska. Om tiden före och efter corona – hur tror vi att samhället kommer bli?

Kommer vi ha slutat ta i hand och kramas, utom med de närmaste? Kommer vi sluta lägga en hel dag på att åka tåg till ett möte i Stockholm som varar en timme på plats men tar en hel dag i anspråk, och i stället ha mötet digitalt, även i fortsättningen?

När kommer vi egentligen att samlas igen, i stora folksamlingar, trängas på uteserveringar, vara tusentals människor på en konsert?

Även om Folkhälsomyndigheten säger okej till allting, kommer vi ändå bara återgå till det normala direkt, eller kommer det dröja? Har vi blivit så vana, och lite rädda för att inte hålla avstånd att det kommer att hänga i långt efter att Anders Tegnell och hans rekommendationer har lämnat tv-rutan?

Intressant är också hur människan anpassar sig. En kund berättar att hon spelade “Den försvunna diamanten” med barnbarnen över videosamtal härom kvällen. Hon hade en tärning och de hade spelplanen och flyttade hennes pjäs. Det blev en jättefin stund, liksom det annorlunda 70-årskalaset i en park som en annan kund berättade om. Filtar utlagda på noggrant avstånd och en prinsessbakelse till var och en.

Jag får mejl från en av mina bästa vänner om att hans bröllop i sommar är inställt. Väntat såklart. “Men vi tar festen nästa år istället!” skriver han och verkar inte allt för deppig.

Det är som det är, på något sätt.

Resorna mina kunder tvingas ställa in är ledsamt för många, så många förväntningar som låg i den där livsresan till USA, bröllopsresan till Medelhavet, 60-årsresan till Portugal, 50-årsfirandet med whiskyprovning i Skottland, generationsresan till det vackra huset i Toscana.

Men ja, det är ju som det är.

Det svåraste med att det är som det är tycker jag nog är att det är svårt att hitta upp till de där riktiga topparna. Det är som att det ligger ett coronalock över allting och liksom sätter ett stopp för den där helt otvungna glädjen. Jobboro, oro för anhöriga i riskgrupper, en viss sorgsenhet över alla inställda planer. Även om vi anpassar oss, även om det är som det är, så är det ändå inte som vanligt.

Och jag saknar som vanligt. Jag saknar mig själv när jag är som vanligt.

Men tills vidare är jag ändå tacksam för solen och värmen. De lindrar, och det är välbehövligt.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.