• idag
    28 okt
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    29 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm

Måste ha fakta

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Roger Gleisner
För ungefär ett och ett halvt år sedan skrev jag en ledare om hur lycklig jag var när regeringen föreslog skärpta krav på privata aktörer inom skola och omsorg. Nu sitter jag här och undrar om världen blivit tokig.

För en tid sedan vann nämligen Statistiska Centralbyrån (SCB) en tvist mot Sveriges kommuner och regioner som i nuläget verkar innebära att SCB framöver inte kommer att publicera någon statistik alls. Bagrunden är att välfärdsföretag inte velat omfattas av offentlighetsprincipen. Nu verkar de ha lyckats med detta.

Och det är så huvudlöst att jag blir mörkrädd.

All kunskap bör baseras på fakta. Det alla skolor lär ut ska alltså baseras på fakta.

Ironin i att när unga människor ska välja vilken skola de vill gå i inte ska kunna göra det utifrån fakta är därför smärtsam. Barn, ungdomar och föräldrar ska inte kunna få reda på hur många elever det finns per lärare, vilket betygsgenomsnitt skolorna har, hur stor andel av lärarna som är behöriga eller hur många elever som är flickor eller nyanlända.

Vad ska de då basera sitt fria skolval på? Är det ens ett fritt val vi pratar om? Är det inte snarare ett blint val?

Men det handlar inte bara om elevernas möjligheter att välja den skola som kan rusta dem bäst för framtiden.

Det handlar också om kommunernas möjligheter att få tillgång till jämförbara siffror eftersom resultaten för exempelvis nyanlända elever måste hanteras konsekvent och samköras med annan SCB-statistik. Statistik som nu inte kommer att vara tillgänglig.

När det gäller friskolor gäller fri etableringsrätt, så en kommuns enda möjlighet att påverka en friskolas verksamhet är genom att differentiera skolpengen mot bakgrund av hur elevsammansättningen ser ut. Det kommer inte heller att vara möjligt mot bakgrund av det beslut som nu fattaats.

Diskussionerna om regelverket kring och transparansen för friskolorna har pågått i flera år, och inte förrän nu kan man säga att beslut fattats.

Ett beslut som kommer att påveka alla i den svenska skolan negativt. Elever, lärare, politiker, tjänstemän, kommunala skolor och friskolor.

Utan statistik, fakta och jämförelsematerial kan man inte fatta några välgrundade beslut om någonting. Och här handlar det om unga människors framtid – på sikt om Sveriges framtid som kunskapsnation.

Så hur kan man ens komma på tanken att anpassa verkligheten efter kartan?

Vi har fritt skolval i Sverige. För att det ska fungera måste det finnas transparens. De företag som inte vill acceptera att offentlighetsprincipen måste gälla får helt enkelt ägna sig åt någon annan verksamhet.

Framför allt om man betänker att friskolornas verksamhet bedrivs för våra skattepengar.

Catarina Lindström

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlskoga Tidnings politiska linje.