• idag
    14 aug
    19°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    15 aug
    28°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    16 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    17 aug
    26°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    18 aug
    25°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Coronapaus vid Karlsdal

Nöje/Kultur
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
SONY DSC
Det blev en annorlunda sommar för musikanten, karlskogasonen och basistlegendaren Nikke Ström. Plötsligt slog alla dörrar igen och runt 40 planerade spelningar under sommaren gick helt och hållet upp i rök.

I stället för att stå på scen tillsammans med vänner blev det, sedan maj, en sommar på landet i Karlsdal utanför Karlskoga tillsammans med mamma Elvi, där vedyxan, gräsklipparen och kortleken fått ersätta Fenderbasen.

Nikke Ström tar emot i trädgården vid huset i Karlsdal där den här dagen också döttrar och barnbarn är på besök. Här har han tillbringat hela sommaren, något som normalt är ett återkommande andningshål mellan alla spelningar, men som denna sommar har blivit ett, mer eller mindre, permanent boende.

- Det går definitivt ingen nöd på mig härute, säger Nikke. Jag trivs alldeles utmärkt här med mamma, helpension och allt, skrattar Nikke. Jag har dessutom fått krisersättning från Konstnärsnämnden så inte heller några ekonomiska problem, men det är ju inte det som är problemet. Det är ju lirandet som saknas.

Ja, jag gissar att du inte är den som plockar upp basen för att öva skalor direkt?

- Nej, det finns inte på kartan, det har aldrig hänt. För mig är grejen att spela tillsammans med andra. Det är där saknaden finns.

Säger Nikke Ström som under tiden spelandet legat i träda hunnit summera lite av sitt musikliv.

- Jo jag räknade ut att jag stått på scen och turnerat i 57 år. Det började redan i 12-13-årsåldern hemma i Karlskoga. Första plattan, en singel spelades in med bandet Cads kring 1963-64. Några års paus under tiden jag pluggade i Stockholm, men sedan 1972 har jag lyckats överleva på musiken, minns Nikke.

Efter universitetet i Stockholm och lite kringflyttande hamnade Nikke i Göteborg i början på 70-talet, träffade och blev vän med Totta Näslund och tillsammans med just Totta kom med i Nynningen 1973. Därefter Nationalteatern som blev Nationalteaterns Rockorkester och sedan ett otal olika konstellationer och band genom åren. Bland annat som en i ryggraden av Packmopedturnén tillsammans med vännen och sin ständige vapenbroder, gitarristen Bengan Blomgren. Nikke har också hunnit med att tillsammans med Totta Näslund drivit krog i både Lysekil och Göteborg.

Hela 40 spelningar har alltså fått ställas in. Bland annat en turné med just kultbandet Nynningen som återuppstod 2016 och där en ny platta snart släpps.

- Ja, vi hann precis spela in 12 låtar i studion innan Coronan stängde ner allt, säger Nikke. Plattan håller nu på att mixas och vi har, trots coronaeländet, redan planerat in ett antal spelningar under hösten i Stockholm, Göteborg och Luleå. Utifrån att restriktionerna med 50 personer kvarstår kommer vi att göra två konserter per dag under ett par dagar på varje ställe.

Kunde du tänka dig att nystarten med Nynningen skulle bli en sådan succé som det nu blivit?

- Nej, absolut inte. Det började 2016 med en engångsgrej där vi skulle göra en spelning i Angered till förmån för flyktingbarn. Det fick ledningen för musikscenen Pustervik i Göteborg reda på och undrade om vi inte kunde göra ett gig även där. Något vi en aning motvilligt gick med på då flera av oss egentligen hade annat för oss. Det kom 900 personer och då inte bara gamla övervintrade hippies från 70-talet utan en hel del unga människor. Det blev succé som till slut gav turnéer under två år och någonstans runt 150 gig. På något sätt måste vi fyllt ett tomrum från 70-talets proggera. Vi tyckte också det var väldigt mycket roligare än vi någonsin kunnat ana. Det utmynnade också i en platta inspelad under dessa livekonserter. Ett dubbelalbum som enbart gavs ut på vinyl.

Och nu kommer ni med en ny platta. Är det med nyskriven musik?

- Ja, både ock. En del nytt, men också nyarrade låtar från förr. Det ska bli spännande att se om också den yngre publiken fortfarande kommer på spelningarna, funderar Nikke. Vi kommer också att ha med oss Sven Wolter och Matilda Magnusson som vi tidigare turnerat med tillsammans med tidningen Proletären inför förra valet, så det blir en musik- och lyrikföreställning i stil med den tidigare turnén.

Men det är inte bara Nynningenturnén som är inställd. Nikke var med på Stefan Sundströms senaste platta ”Domedagspredikan”och det fanns också en plan på att gå in i studio och göra del 2 under namnet ”Bergspredikan” samt att ta sig ut på vägarna med dessa två plattor i bagaget.

Packmopedturnén fick också ta en paus, där kan det bli några ströspelningar tillsammans med Göran Samuelsson, pappan till denna kultförklarade mopedresa genom Värmlandsskogarna. Andra saker på Nikkes lista är spelningar med Archimedes Badkar, en skivinspelning och en föreställning med Jesper Odelberg och en platta samt turné med de gamla progg-giganterna Gud i Brallan.

Mycket av det du är involverad i där finns också Bengan Blomberg, en trogen vapendragare.

Ja, vi gör en hel del tillsammans, så mycket som det bara går. Jag får en hel del förfrågningar och olika uppslag och jag tar med Bengan så ofta det är möjligt.

Till exempel vid de få spelningar som faktisk har kunnat genomföras i sommar, en streamad föreställning tillsammans med Göran Samuelssons skivrelease i juni och två spelningar med smålandsbandet Canadian Club på Vinön i Hjälmaren.

Hur kom ni i kontakt med Canadian Club?

- Ja, det var de som hörde av sig för några år sedan. De var några killar som följde Tottas Bluesband under ett antal år och gillade vad de hörde. De hade ett hobbyband hemma i Ljungby som började lira Tottas låtar. För några år sedan hörde en av killarna av sig och frågade om jag hade lust att gästa dem i samband med en årlig bluesfestival hemma i Ljungby, något jag tackade jag till, men ville också ha med mig Bengan. På den vägen är det. Minst en gång om året har vi gästat bandet, även vid några sporadiska spelningar som nu den på Vinön, berättar Nikke. Det är så pass bra att det inte är något att skämmas för, fortsätter han. Roliga låtar att spela och tidlös musik.

Så fastän pausknappen är intryckt så kommer Nikke Ström inte att vara arbetslös när den våta filt som coronapandemin lagt över världen till slut lättar. Trots 57 år på scenen finns inga som helst tankar på pension. Nikke Ström är en sann musikant med stor kärlek till musiken. Han har tidigare myntat att ”jag lirar tills jag dör”. Just nu kliar det i fingrarna, men snart ser vi Nikke återigen stå på scenen med den slitna P-basen på magen i det transliknande tillstånd vi är vana att se honom. Då vet vi också att han mår som allra bäst.

Björn Reimers

Så här jobbar KT och Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.