• idag
    28 okt
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    29 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    30 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    31 okt
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    1 nov
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm

Statsvetare: "Ser totalt låst ut"

Politik
PUBLICERAD:
Statsminister Stefan Löfven (S) håller tummarna för att parterna ska börja förhandla igen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Politik (TT)
Uppsägningar av personliga skäl, undantag från turordningsreglerna, och den svenska modellens framtid. Det är några av frågorna som är på väg att lamslå svensk politik, och kan leda fram till ett nyval.
Eller? Tre statsvetare pekar ut fem olika scenarier som kan vänta.

Efter en lång natts förhandlingar kom beskedet i förra veckan från arbetsmarknadens parter: Det blir ingen uppgörelse om las. Enligt januariavtalet ska regeringen nu gå vidare med det utredningsförslag som kom i våras, men om det sker hotar Vänsterpartiet med en misstroendeomröstning mot statsministern.

Och det handlar inte om tomma hot, enligt Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

-Sedan januari 2019 har beskedet från V varit att det passiva stödet till regeringen är villkorat. Jag har svårt att se att man kan vika ifrån en mycket hård linje, det verkar som partiet är redo att driva hotet hela vägen, säger han.

Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, delar analysen.

-Det här är ingen slutdemonstration från Jonas Sjöstedts sida, det här har han talat om sedan januariavtalet blev verklighet, säger hon.

Totalt låst läge

Nu ser statsvetarna flera scenarier framför sig. Det första, och som många – inte minst regeringen – hoppas på, är att parterna ska återuppta förhandlingarna och nå en uppgörelse.

-Det är inte uteslutet att förhandlingarna tas upp igen. Det vore ett önskescenario från regeringens sida, och det finns ett starkt incitament för parterna att hitta en uppgörelse, säger Tommy Möller.

Marja Lemne pekar på att de pågående löneförhandlingarna kan göra det svårare för parterna att också börja förhandla las-frågan. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tror möjligen att ett köttben från regeringen kan hjälpa till.

-S skulle kunna hjälpa parterna att komma överens. Till exempel om LO går med på försämringar av las i utbyte mot att få något annat i stället, som generösa utbildningsinsatser bekostade av staten, säger han, och tillägger:

-Men alla förhoppningar om nya förhandlingar bygger på att Sjöstedt väntar med att trycka på misstroende-knappen.

Om parterna inte börjar förhandla igen betyder det dock inte att det är regeringskris – det är fortfarande möjligt att hitta en politisk kompromiss mellan januaripartierna och V.

-Men just nu ser det totalt låst ut. En kompromiss skulle kräva att C och L omprövar sin inställning, vilket inte lär hända. De har mycket att förlora på att vika ner sig i den här frågan, säger Tommy Möller.

Kan bli som 1990

Om Jonas Sjöstedt då väljer att trycka på knappen kommer regeringen tvingas avgå – förutsatt att partierna agerar som de sagt. Efter det finns flera möjligheter.

-Löfven kan på förhand säga att det blir extraval om han röstas bort. Då kanske någon får kalla fötter och regeringen klarar sig, säger Jonas Hinnfors.

Om statsministern avsätts utan att själv utlysa nyval, eller extraval som det egentligen heter, väntar en situation som liknar den efter valet 2018. Talmannen Andreas Norlén får sondera terrängen i försök att hitta en ny statsminister. Men en flera månader lång process är inte att vänta denna gång, tror Marja Lemne

-Jag har träffar Norlén och vet hur han är, han skulle inte dra ut på det här flera månader. Det är mycket möjligt att det slutar med att Löfven får bilda regering igen, säger hon.

Ett liknande scenario inträffade 1990, då Ingvar Carlssons regering avgick för att sedan återkomma.

Sannolikheten minskar

Slutligen kan ett extraval vara en möjlighet. Något som inte skett på mer än 60 år.

-Vi har en del som pekar mot extraval. Partierna är dock i grunden tveksamma till det, och vi har det väldigt sällan, senast 1958. Sannolikheten för att partierna vill ha ett extra val minskar också ju närmare det ordinarie valet vi kommer, säger Tommy Möller.

Om ett extraval skulle ske, skulle nästa ordinarie val fortfarande inträffa som planerat 2022.

Henning Eklund/TT

Vänsterledaren Jonas Sjöstedts hårda linje i las-frågan kan leda till ett extraval. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Fakta: Det säger utredningen om las

Fakta: Det säger utredningen om las

TT

Arbetsgivare får undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar. I dag gäller max två personer och då enbart för företag med högst tio anställda.

För att omplaceras ska en person kunna ta sig an de arbetsuppgifter som erbjuds utan upplärning.

Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren själv vem som får vara kvar när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.

Kompetensutveckling ska erbjudas alla anställda som varit anställda i minst sex månader "i skälig utsträckning". Arbetsgivare som inte följer det kan bli skadeståndskyldiga.

Möjligheten att förklara en uppsägning av personliga skäl ogiltig tas bort i företag med färre än 15 anställda.

Bara efter prövning ska en person som sägs upp av personliga skäl i större företag kunna få lön medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad.

Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier i nio månader. I dag gäller tolv månader.

Källa: Utredningen om en moderniserad arbetsrätt

Fakta: Det säger januariavtalet om las

Fakta: Det säger januariavtalet om las

TT

I överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L, som slöts i januari 2019, sades så här om vad som skulle ses över kring arbetsrätten. Det blev också i praktiken direktiven för den utredning som nu läggs fram.

Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.

Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.

Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.

Källa: Januariavtalet