• idag
    2 dec
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    3 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    4 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    5 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    6 dec
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Barn äter för att orka leka och ha kul - inte för att vara duktig

Familj
PUBLICERAD:

Tänk så många gånger jag berömde våra barn för att de hade ätit maten. Jag har också tänkt, - jag berömmer dem inte för att de andas, varför berömmer jag dem för att de äter? Om man inte äter eller andas – blir faktiskt effekten densamma - oavsett. Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra är att ge barnen bra matvanor och matglädje. Som anhöriga till våra äldre har vi samma uppdrag med lite variation på temat.

Matvanor är ju en fråga som vi alla har tankar och synpunkter om. En frisk vuxen människa äter ca 200 kg mat per år, så det kräver sin insats. Sedan har vi alla olika inriktningar och experter som ger råd om vad som är det bästa att stoppa i sig. Det är lätt att bli förvirrad i matfrågan och allt mindre mat tillagas i hemmet och vi äter oftare ute hos olika matlagare som hjälper oss i vardagen. Övervikt och fetma ökar dramatiskt i Sverige och kan orsaka kroppsliga och själsliga bekymmer för både barn, vuxna och äldre. Undervisning om goda matvanor och praktisk matlagning är därför viktiga utbildningspolitiska åtgärder som kan bidra till att minska ojämlikheterna i hälsa. I Karlskoga och Degerfors kommuner har våra förtroendevalda klokt nog tagit viktiga matpolitiska beslut om vad som ingår inom ramen för skattefinansieringen vad gäller mat och måltider. Detta för att tydliggöra hur kommunerna kan komplettera föräldrars och anhörigas ansvar i matfrågan. Barn och unga erbjuds bra mat och ska kunna äta sig mätta på den. Frukost, lunch och mellanmål i förskolan tillsammans ska ge cirka 70 procent av dagsbehovet. En bra skolmåltid bör innehålla matglädje, avkoppling och cirka 30 procent av elevernas dagliga energi- samt näringsintag. Vad som är nyttigt att äta är ungefär samma för alla vuxna, men vid 65+ blir vissa näringsämnen viktigare. På kommunernas vårdboenden ska 100 % av dagsbehovet av de äldres dagliga energi- och näringsintag täckas.

Var 5:e person äter kommunernas olika måltider varje serveringsdag. En lunch innebär ca 7000 portioner, som kostverksamheten tillagar. Det går åt 1 ton av huvudkomponent, 1,2 kilo potatis och 1 250 liter mjölk och vatten. Det är stora mängder livsmedel och för att få nöjda gäster handlar det om delaktighet och inflytande över vad som ska serveras. Alla gäster, all personal, matråd och kostombud betyder så oerhört mycket för nöjdheten med maten och det är vid mötet med måltiden på tallriken som matglädje uppstår. Det viktigaste är att man har trevligt vid matbordet och att sprida matglädje. En mätt unge är en glad unge och en glad unge kan lära sig vad som helst. Barn är kloka och förstår snabbt vilken mat som är ”sällanmat” och vilken mat som är ”oftamat”. Då skapas goda matvanor och matglädje på köpet genom hela livet. Fram för allt kan måltiden användas som plattform för det goda samtalet, som är så viktigt för att må bra, i alla åldrar.

Ulrika Lundgren, Förvaltningschef Karlskoga och Degerfors kommuner

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.