• idag
    2 dec
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    3 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    4 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    5 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    6 dec
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Krönika: Ingen bärs efter klockan 22.00!

Krönikor
PUBLICERAD:
Torbjörn S. Karlsson.
Ett tufft slag mot hårt arbetande näringsidkare som kämpar för att verksamheten ska gå runt. Men visst är det trist att det ska vara gästernas dåliga omdöme i kombination med alkohol som slår undan benen på krögarna. En kombination som dock varit ett problem i alla tider.

’’Protokoll från trenne sekler utgöra vittnesbörd om åtgärder till nykterhetens fromma. Ojämnheten däri måste emellertid medföra att en kort skildring icke kan giva full rättvisa åt dessa kulturfrämjande rörelser. Men bakom torra fakta skymtar man skaror av församlingsbor, vilka göra sitt yttersta till gagn för den enskilde och samhället.

Öl och mjöd var de rusdrycker som först kom till användning, starkare drycker dök upp först under medeltiden. Och vid tiden för Karlskoga-bygdens kolonisering hade nykterhetsfrämjande åtgärder vidtagits av Gustav Vasa.

Men dessförinnan flödade ölet och kungarna som kom efter Vasa var betydligt törstigare. Enligt Olof Skaffare som för Köksmäster Olof Mattsons räkning levererade 6 1/2 tunna Herreöl och lika mycket Fogdeöl vid Karl IX:s besök i trakten 1611. Men intet brännvin! Och när drottning Kristina hade ’’nattläger’’ i Karlskoga 1614, levererades 13 1/2 tunna öl.’’

I slutet av 1600-talet antog supandet mer oroande former. Vilket berodde på bergsbruksidkarna som flyttade hit. Åtgärder vidtogs av sockenstämmor och det ålades präster att gå i spetsen för nykterhetsfrämjandets åtgärder.

Och kampen mot de ’’grövsta yttringarna av den eljest tolererade dryckesseden’’ tog sin början. I ett av socknens äldsta bevarade protokoll kan man läsa:

’’Med allas samtycke beslutades, att ingen skulle föra rusdrycker till kyrkan att försälja och för den som kommer med vin eller öl, skola kyrkans sexmän taga av densamma allt och tagas till kyrkan.’’

Ambitionen var nog god men trots att man riskerade att sättas i stocken, så fortsatte supandet vid kyrkorna en bra bit in på nittonhundratalet. På enda lediga da’n i veckan när man träffade likasinnade och brännvinet rann av sig självt.

Större delen av 1700-talet och första halvan av 1800-talet var en mörk period i nykterhetshänseende och klagomålen mot superiet blev allt högljuddare. Dom kortvariga förbuden 1740 och 1756 var visserligen välgörande men när statens kronobrännerier lades ner 1787 inträdde ’’Det fria superiets period’’.

I Karlskoga nådde brännvinsdemoralisationen sin kulmen när en brännvinspanna förekom på var trettonde innevånare. Och efter 1810 fick brännvinsbränning bedrivas av i stort sett vem det vara månde.

’’På 1800-talet funnos sex brännerier i Karlskoga och äfven i hemmen brändes det friskt, förutom att närkingar kommo hit och sålde sitt brännvin.’’ Och för att bryta ett så invant mönster väntade ett arbete av mastodontformat.

Fyllerimålen ökade i rasande fart och vid Häradsrätten tvingades man tillsätta övervakare för alkoholister men myndigheterna hade äntligen vaknat upp.

År 1811 utsändes från konungen en cirkulärskrivelse med uppmaning om åtgärder.

Vid sockenstämman 21 jan 1812 når skrivelsen den nykterhetsivrande kyrkoherden Nils Kjellin som inser behovet att något åtgöres.

Emellertid erhålla karlskogingarna året därpå ett erbjudande av landshövdingen att få nödigt brännvin för sommaren till uppfriskande njutning! Vilket fick Kjellin att gå i taket.

- Då de flesta i församlingen saknar nödigt utsäde nödgas vi avslå anbudet, men med vördnadsfull erkänsla mot landshövdingens välvilja be vi att få njuta den till godo undsättning av utsäde till sådd och skörd i stället för sädesbrännvin.

Så en bärs efter tio borde kunna ersättas med något nyttigare. I alla fall enligt Nils Kjellin.

Så här jobbar KT-kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.